Att känna sig ganska liten trots allt

Allt rullar på bra, jag mår bra och det känns lite som att....snart kommer det! Jag har gruvat mig och förberett mig på det värsta och så händer liksom inga stora grejer. Än.

Det är den känslan jag sitter med.

Kanske ägguthämtningen blir ett helskotta?
Kanske det inte blir tillräckligt bra ägg?
Embryot vill inte vara kvar och det slutar med missfall (som det faktiskt blir för många av paren) ?

Det går nästan lite för bra helt enkelt.

Eller är det nu, efter de här åren då det inte har fungerat, som det faktiskt kommer att fungera?

Den som lever får se....

Måndagen, trött och lite sliten....