Dagarna går...

Jag vet inte om superstora bröst som känns som de ska spricka är ett tecken på något? Eller att jag är väldigt emotionell för tillfället? 

Väldigt lätt till tårar, det kan vara en låt på radion, något som händer som jag normalt sätt inte reagerar på...osv osv. 

Kan vara alla hormoner som jag fått i mig som skapat lite obalans? Eller kan det vara ett tecken på graviditet? 

Det får vi snart se. Tisdag den 5 juli så är det dax för graviditetstest.  Det är sjukt spännande, lite oroligt också förstås. 

Oändligt lång väntan. Och det är liksom generellt en lite speciell känsla. Är rädd för att jag ska börja blöda förstås, så är lite nervös varje gång jag går på toan. Än så länge verkar allt bra, jag hoppas att det håller sig så. 

Men, jag vet ju också att det är väldigt vanligt med fler försök. 

Så summa summarum är att det är en känsloladdad resa det här.